Lite nattsudd
Våra Goa snälla killar💙
Simskola:)
Dessa tre❤️
Segdag..
En innedag:(
Kan ana att mitt pluggande kommer att bli lidande den här veckan också..Men men, barnen först naturligtvis<3
OCH jag klarade första tentan med hjälp av min snälla pappa och min mycket goda vän J!!
Så nu är det bara att ta tag i nästa tenta som är nu på fredag...
Jag tror att vi är de enda i hela habo som är inomhus idag..
Solen strålar och termometern visar noll grader. Det ser fullkomligt underbart ut när man tittar ut genom fönstern!
Jag får stå i fönstet eller i bästa fall på altanen och lapa lite sol:) Ludvig och Martin har varit i pulkabacken och senare i em väntar innebany. Jag tänkte ge mig på att baka bullar. Tror att det kan komma väl till pass om vädret håller i sig och lockar till utomhusaktiviteter..
Vi valde en lite sämre dag för detta ändamål igår då det var -10 och blåst när vi skulle åka skridskor!
Själv behöver jag ta mig i kragen och rycka upp mig...sluta klaga och ta tag i livet. Det är ju bara man själv som bestämmer..Har haft ett par riktiga deppdagar:(
Jag vet ju att jag inte har så mycket att klaga över egentligen.. det finns ju så många andra som verkligen har all anledning att faktiskt klaga!!! Då får jag såå dåligt samvete!! Då kan jag oxå tänka att man kanske inte skulle försöka att ändra på sig(gå ner i vikt) utan vara nöjd som det är..man vet ju inte vad som händer i livet..
Men ibland måste man väl få tycka synd om sig själv? Lite i alla fall...Tycker att jag för det mesta försöker se positivt på saker och ting och tro att det mesta går..men jag vet inte vad det har varit nu..
Så nu, Catrin: Träna och äta rätt samt klara tentan!! Mitt mål för kommande vecka!!
NU ska jag krypa ner och gosa med min lilla sjukling, innan jag tar itu med bullarna:) Är ju trots allt så himla tacksam för allt jag har!!!!
Plugg..eller inte..
Tur att han är stor och förstår när jag förklarar... och tur att Martin kom hem med varsin liten present till dem:)
Det värsta är att jag inte har lärt mig mycket idag.. inget alls tror jag:( Jag ska få lite experthjälp av min allra bästa J.. Hoppas att hon kan förklara lite för mig!!!
Idag har jag annars funderat på om jag kommer att bli fritidspedagog...eller om allt står och faller med den här eländiga statestiken...
Så har jag inte kännt någongång tidigare och det vill inte säga lite det!!!
En helg
Men först var jag på tjejmiddag i fredags! Vi hade så mysigt, och åt fantastisk mat! Bästa J hade bokat en Thailändska som kom hem till henne och lagade mat! Det, lite rödvin och underbara vänner gjorde kvällen!!
Lite småseg på förmiddagen efter..men det är det värt någongång!
På eftermiddagen hade vi hyrt en gympa hall och lirade innebandy med killarna:) V hade sina nya innebandyglasögon förstås!(ett måste för en snart 4årig kille...)
Två timmar flög iväg!!
På kvällen skulle vi se på melodifestivalen såklart! MEN innan det var olyckan framme... V lekte med morfar i soffan när han plötsligt skrek till och tog sig för armen.. säkert inget tänkte vi...men det gick inte över..Vi fick inte röra armen. Tänkte att den måste ju ha hoppast ur led!!!
M gick in till grannen (som turligt nog är läkare) som kom in till oss och "drog" den tillbaka på fem sekunder...
Vår tacksamhet visste inga gränser!!! vi fick också veta att tillståndet inte är helt ovanligt på småbarn.. samt en lektion i hur man gör om det händer igen!!
Det känns tryggt att ha nära till läkarexertis..även om man givetvis inte utnyttjar det!!! Två gånger på sex år har vi tagit hjälp av honom. När det behövs är det GULD. Idag ska en tackblomma inhandlas! Nog om det.
Söndagen löpte på med innebandy för L, pulkaåkning, kompislek och besök av farbror H med sambo.
Efter en händelserik helg var vi rätt så sega på kvällen. M och jag slöade framför en film.. till och med L somnade tidigt... vilket fick sin förklaring på morgonen, då han vaknade sjuk...(annars brukar söndagskvällar vara riktiga "svårt att somna kvällar" för barnen)
Så idag har vi avlöst varandra här hemma. Ett pusslande som ju är småbarnsfamiljens vardag, även om vi har varit förskonade från det ett bra tag nu..
O så lite statestik...
Jag har klarat allla tidigare tentor utan att behöva omtenta, men nu vet i sjutton alltså!!
Jaja.. får väl gå på extra mattestugor som högskolan ordnar ( för att känna sig ännu lite ner korkad).
Sen är det ju inte hela världen att behöva göra om den i april:)
Den här kursen är bara att göra, och bita ihop det hårdaste man kan!!
OCH se fram emot höjdpukter som tjejkväll hos bästa J med bästa mammaligan på ferdag:):):)
Längesedan.. igen...
Men jag är visst lite av en periodare när det gäller att skriva.. ibland känns det som att jag har något att skriva om var dag, för att det sedan kan gå veckor utan att en enda bokstav kommer på pränt..
Vad gäller lchf så har jag kommit igång igen efter jul.. Men hua va lätt det är att komma in i gamla vanor!!! Dock kan jag nu konstatera att det var rätt så lätt att komma tillbaka igen!!! Ännu ett konstaterande är att jag MÅR bra av att äta sähär!!
Vad viktminskningen beträffar så gick jag ner åtta kilo före jul för att sen gå upp ett par under julen.. Men jag känner att nu är jag på gång igen och det kan bara gå åt ett håll!!!
Idag har vi testat blomkålmos, en riktig höjdare som vi med säkerhet kommer att äta snart igen!
En vän till mig ska gå till en hälsocoach som förespråkar lchf. Spännande! Det kanske man borde testa!
För övrigt så har jag börjat på gymmet igen, bara tre månader för sen tänker jag börja springa ute igen!!
Det känns underbart att våren är inom räckhåll!!
Tills dess är det bara att kämpa på i kylan:)
Visst ja... har ju anmält mig till Göteborgsvarvet i maj... Känns dumt och rätt så oöverstigligt just nu:( MEN jag har bestämt mig för att jag bara springer om jag når ett visst viktresultat.. och det är några kilon kvar... Vet inte om jag hoppas att jag ska lyckas eller ej... Shit, det är 2,1 MIL...:)
Lite om mina härliga killar också förstås! Det är tokigt vad tiden bara flyger iväg..ibland vill man bara stanna tiden..Samtidigt som det är underbart att följa deras utveckling från små barn till lite större killar så är det vemodigt att tänka att man inte kan vrida tillbaka tiden och snusa lite på deras bebis huvuden...
MEN det ÄR roligt när de börjar att disskutera och ifrågasätta också.. Liksom att de blir egna personer:)
Två helt olika men fullständigt underbara personer!!!
Det man inte riktigt tänker på när man snusar på dem som små bebisar är att vikten av att försöka leda dem rätt i början av livet, att de värderingar vi har formar våra små hjärtan!
I alla fall tänkte jag inte så mycket på det då! Desto mer tänker jag på det nu..
Det här att vilja ge dem allt!!! Samtidigt som man vill att de ska bli ödmjuka(som min goa vän L sa en gång) är ju inte en helt lätt ekvation alltid!
Man får helt enkelt göra så gott man kan!
Därför blir man så glad när man får höra från skolan att L är en omtänksam och bra kompis!
Något har han väl fått med sig hemifrån tänker jag då.. För att vara en bra kompis, det kommer man långt på!
!
Därför tycker jag återigen att detta citat är underbart!
Längesedan nu!
Ang min diet så flyter det på. Kanske inte riktigt i den fart jag hade hoppats men det går neråt i alla fall!!! OCH jag mår bra!! Det är ju helgerns som är lite svåra.. på vardagar funkar det hur bra som helst.
Jag tror inta att jag har varit motiverad så här länge tidigare. Tror att det faktiskt går att leva såhär:) Att vara utan kolhyderater som poatatis pasta och frukt är inga som helst problem faktiskt!
Däremot är det lite svårare på helgerna samt om man är bortbjuden.. Men men det får väl ta lite längre tid, man måste ju leva oxå:)
I helgen var vi på vår sedvanliga familjehelg i göteborg! Men höjdpunkten Liseberg (i ösregn). Såå mysigt och båda barnen tckte det var så roligt.
Lilla V lämnade äntligen sina nappar till kaninerna, och det har gått över förväntan!!! Han har bara frågat efter dem ett par gånger!!!
Ikväll ska vi baka pepparkakor, får se om jag klarar att inte smaka...:)
Helg igen:)
Sen hör till saken att vi har varit borta både fredag och lördag kväll:)
Igår var jag ute med mina killar och Halloween spökade lite. Egentiligen gillar jag inte alls detta gippo.. att klä ut sig, ringa på dörrar och tigga godis tycker jag känns alldeles fel.. Sen kan de ju skrämma livet ur små barn som bor i husen..(har hänt oss...)
Men vad gör man inte för sina barn. Vi hade i alla fall förvanat lite känt folk om att vi skulle komma, och de fick ihop både godis och lite pengar:) Så jag antar att det inte var sista gången..Sen var vi visst ute på fel dag, men det fick vi bjuda på:)
Är det något som man lär sig om livet som förälder så är det att man inte ska tycka för mycket, man vet aldrig om man hamnar där sjäv:)....
Sen var vi bortbjudna på kvällen till hallowenfest! Dom hade gjort såå fint, allt från spindelväv, till pumpor och blommor och levande ljus! En Superkväll, Tack fam P.!!
Igår var första gången som jag fusakde lite...vi fick trerätters middag och efterrätten var jag bara tvungen att smaka på.. hoppas att det inte ställer till det för mycket...
Nere på spisen kokar Martins köttgryta och det luktar ljuvligt!! Med broccoli till, givetvis:)
Det känns som att nu är jag på väg, och att det faktiskt ska fungera den här gången!!
Ny vecka.
Jag hade med mig Ludvig och vännen J och lilla L, som hade fått en ny cyckel! Plötsligt insåg vi att det är dags för en ny till Ludvig också...
Stackarn fick kämpa på sin lilla för att hänga med...På kvällen testade jag något som jag aldrig i min vildaste fantasi skulle ha fått för mig tidigare...
Jag vispade lite grädde och lade i lite hallon..tada!! en lycksig kvällsfka! Käns ju skumt att det ska funka, men nu ahr jag ju valt att tro på det så...Tyckte att jag hade ätit lite för lite under dagen, men jag blev rätt så stinn av det.. får inte bli någon vana...
Annars började dagen riktigt dåligt för både Ludvig och mig.. För honom som är ledsen vid lämnandet och för mig som blir ledsen av att han är det.. Han kan inte sätta ord på varför han är ledsen och det går över så fort jag går.. I morgon ska M lämna, hoppas att det går bättre!!!!
Till kvällen testade vi något nytt som tillbehör till tex kött!
Strimla vitkål
Förväll i någon minut
Stek sedan i rikligt med smör
Ha i vitlök, salt och peppar
Lite chilipulver
Trodde inte att det skule vara någon höjdare men det var gott!
Min lilla skolkille:)
Söndagsfredagsmys!
Det är nog lite mitt fel också för att jag tycker att det är såå mysigt när han kommer och jag är väl lite rädd att han ska sluta me det samtidigt som han slutar med nappen..Men till jul måste det ske.. han är ju ändå drygt 3 1/2 år då..
Fredagsmys är också något heligt i han tillvaro! Nästan varje dag frågar han om det är fredagsmys! Igår kom han på den geniala iden med söndagsfredagsmys<3. Lille älskade myskillen somnade dock i mitt knä ditekt efter kvällsmaten så det blev inget av med det förslaget för honom..
Mer mys åt folket, tycker vi!
Här väntar killarna in kusinen som ska komma på fredagsmys!!
Fika i lekparken:)
Mys med Ludvig<3
Dag 6
Igår ställde jag mig på vågen och den visade 2 kilo ner, så det måste jag ju vara mer än nöjd med...
Idag har jag stått på loppis..och vad tar man med sig som förmiddagsfika?? Jag tog två crisp(3g/100), så de går ju faktiskt äta om man känner sig sugen på nåt knäckebrödsaktigt...
Loppisen då? Jo när vi bara hade kommit in efter kaoset på parkeringen så var det riktigt kul!! Och jag är nöjd med det jag sålde för. Jag kan dock inte förstå att folk kan pruta på 15 krononr... pinsamt!! Nu vet man ju också lite vad som säljer.. inte krukor och ljusstakar..
Nästa gång tar jag bara kläder och leksaker tror jag.
Vi stod hela förmiddagen och det var en samling minst sagt olika människor som rotade i mina saker...
Vissa var säkert där för att de tyckte att det var kul att handla, medans man kan ana att andra faktiskt behöver handla på lopppis för ekonomins skull...
Nog om det, jag kom hem till nylagade köttbullar som min snälla svärmor hade gjort. Lite sallad och sås, så blev den lunchen kanon. Sen hade de samtidigt som de var barnvakt också krattat upp alla våra löv!!! Tack för det!!!
På kvällen kom goa vänner och gjorde oss sällskap:)
Menyn bestod då av tacopaj, utan skal. Man kan få till det riktigt bra om man tänker till lite..
Det som jag känner passar mig med det här är att det är SVÅRT att småäta.. o då kan jag llika gärna strunta i det det..:)Ost med majonäs som mellanmål är inte riktigt min grej..
Jag gjorde pannacotta till kvällen som jag själv stod över då det är massor av kolhyderater i gelesockret. Men jag har hittat ett recept på det ala lchf så det ska jag pröva:)
Ludvigs kompis L ska flytta, det har vi sagt till honom lite sädär i förbifarten, hon ska inte flytta långt.. Igår när de hade gått så sa han:
Mamma, jag hoppas att L inte flyttar för lång bort... Lilla gubben.. Ibland säger man för lite..:) Nej de ska nog kunna leka i framtiden också som tur är!
Dag 4
Det är ju inte för intet som Astrid Lindgren blev den stora legend som hon var. Själv tycker jag att hon var en fantastisk författare! Jag kan när som helst blunda och framkalla hennes röst när hon läser någon av sina historier. Jag tror inte att jag är ensam om det. Jag tycker att citatet talar för sig själv, vi inte ge nog med kärlek till våra barn!!!
Nog om det, och tillbaka till verkligheten, hösten 2011, den hösten som jag har bestämt ska bli den då jag tappar mina envisa kilon!!!
Det går fortfarande bra! Men jag har nog ätit lite för lite idag, för jag känner mig så där lagom disträ:) Men som jag just sa till Martin: Det är bara o glömma bort o gå upp till tvsoffan:)
I morgon blir det till att hoppa upp på vågen o se hur det har gått i veckan..jag har iofs tjuvvägt mig så jag vet att det gär åt rätt håll i alla fall..Sen blir ju helgen en prövning i sig.. utan ostbågar:( Snyft... men det får det vara värt! Vågar inte fuska de första veckorna!!
Dag 3
OCH vågen visar på -1,4..säket bara vätska, men kul i alla fall.
Jag läste just lite frågor och svar och fick då veta att modersmjölken innehåller mättat fett (det fettet som många är rädda för) Skulle den göra det om det fettet ar farligt??
Istället är hjärtats favoritbränsle just mättat fett!!!Det stärker också immunförsvaret och hjälper kroppen att ta upp kalcium..Låter visst som taget ur skolboken ser jag nu:)
De som äter mest mättat fett i världen ska visst vara massajer och inuiter och de är tydligen världens mest friskaste!!
Annars har dagen innehållit plugg och tandläkarbesök, samt att båda barnen har haft kompisar här:) Nu sover mina prinsar gott och jag laddar för bonde söker fru;)
Dag 2..
För nu är det höst på alvar..
Jag hämtade mina killar och vi kröp upp i soffan med filt, tända ljus, saft och bullar till Lotta flyttar hemifrån. Saft och bullar till killarna såklart.. Annars brukar vi inte ha sånt fika på vardagar om vi inte har besök, men idag kände vi för ett undantag:) Vardagsmys med små älskade killar<3.
Min frukost idag bestod av mitt bröd, lite pålägg och två ägg! Jag var proppmätt ända till lunch!! När jag förut läste om dieten så undrade jag hur det skulle gå utan mellanmål som frukt eller annat smått... Tanken är ju att man äter sig så mätt att man inte behöver mellanmål, vilket helt verkar stämma!!
Hoppas att jag fortfarande tycker det om sisådär tre veckor...Om inte annat så måste det ju gynna tänderna att inte stoppa in saker i tid och otid, vilket man milt sagt kan säga att jag har gjort förut..och hoppas att jag känner mig lika sporrad då!!!hoppas, hoppas....
En helg i lyx!
Måste passa på att uppdatera lite annat också. Livet handlar ju inte bara om att gå ner i vikt.. Och det är väl en evig tur det!!!!
Förra helgen var jag och Martin i Stockholm, och hade en helt fantastisk helg då vi verkligen fick möjlighet att ladda om batterierna och känna att vi i lugn och ro kunde strosa runt på stan och sova länge. Det är första gången som vi lämnar barnen och åker iväg en helg bara vi två!
Första natten sov vi på grand hotell! Jag höll på att svimma när jag öppnade dörren till vår svit! Sååå fint!! Och nu vet vi hur de kungliga känner sig varje dag också!!!
Vi skulle bara vara där första natten så vi ville knappt lämna rummet.. men vi gick ner till ett fantastiskt spa en stund, men annars ville jag bara njuta av det fina rummet!! Sen åt vi en helt himmelskt god middag på kvällen som följdes av den bästa frukost jag någonsin har ätit!! (därav dieten nu)...
Hur som helst så hade vi en kanonhelg med lite shopping och mycket promenerande. Sen var det naturligtvis alldeles fantastiskt att komma hem till våra killar på söndag kväll. För visst saknar man dem!!! Men vi kom hem
utvilade och glada och jag tror att man blir en bättre förälder om man någongång kan komma iväg utan barnen och som sagt kan ladda om batterierna lite!
Sen kan man inte komma ifrån att man känner sig halv när de inte är med och saknar dem när man ser andra barn!! Men de hade det bra hemma och fick givetvis presenter när vi kom hem:)
Dag 1
En farhåga som jag har haft är det här att inte få äta något som helst bröd, och vad man då ska äta till frukost...
Idag åt jag fil med lite turkisk yoghurt, lite kockos, blåbär samt lite pumpa kärnor och till det ett ägg och blev tok mätt...:)
Men nu till brödproblemet.
Jag har bakat ett smidigt bröd som jag redan har glömt namnet på, recept kommer nedan..och tro det eller ej men det smakade helt ok. Med lite pålägg kan det till och med smaka riktigt gott. Så nu har jag lite att välja på till frukost också. Det ska bli spännande att se hur det här går...
Under föregående "bantning" så hat jag känt att det går ju att fuska lite ibland... Men det vet i sjuttom om man vågar det nu!!! Jag menar tänk att äta fet mat OCH socker... Ja då går det fort utför skulle jag tro. Så till att börja med så blir det att strikt hålla sig till dieten:)
Så här ser de ut:) och med pålägg så
är de faktiskt goda!
3 ägg
100g Filadelfia ost
1/2 tsk bakpulver
Salt
1 msk fiberhusk ( inte nödvändigt, men ger en mer brödlik smak)
Dela äggen, vitor och gulor för sig och vispa vitorna hårt.
Blanda sen i gulorna, ost och bakpulver (fiberhusk).
Lägg ut degen i 6-8 klickar på en plåt och grädda i
150 grader i ca 20 minuter.
Jag ska pröva dem med ett gott pålägg och ägg till frukost i morgon
så jag återkommer om mättnadskänslan...
Lchf
Martin har sagt massor av gånger till mig att jag ska pröva Lchf..men jag har hittills tänkt att det är inget för mig.. men nu har jag gjort en kovändning och börjar i morgon:) På internet finns hur mycket som helst att läsa och jag måste säga att det verkar vara bra. Ska bli spännande att testa i alla fall:)
Hoppas att man inte ska bli allt för sugen på en massa gott bara..vilket jag tycker att jag är för jämnan.. Det kan enligt den här metoden ha sin förklaring i att jag har ätit mängdet av frukt! Enligt lchf är det förenat med endast en massa socker som i sin tur höjer blodsockret och som i sin tur gör att man blir ännu mera sugen;) Ja jag vet ju inte men det kan säkert stämma..
Så slut med fyra clementiner på kvällen nu då:( För att inte tala om bananer 18,3 g kolhyderat/100 gram.. så jag har nog ätit min sista banan också haha.
Man kan visst räkna med huvudvärk också de första dagarna, men det är jag rätt så van vid;)
Får nog återkomma om ämnet om ett par dagar!!
Vardag
"mamma jag tycker vi får leka för lite i skolan och jobba för mycket" Säger L till mig.."Ja men tänk va roligt det är att lära sig en massa saker" Säger jag pedagogiskt, samtidigt som jag tycker synd om min lilla kille som ju oxå har uttryckt att han saknar sina kompisar från dagis...inte heller särskilt konstigt då han är ensam kille från sin avdelning i skolan. Men vi ska inte misströsta, det kommer att bli bra det här! Och som föröken i skolan sa, det är mycket nytt för de här små sex åringarna..
Konstigt det där...när de lämnar dagis innan sommaren så känns de så stora, för att plötsligt bli små igen när de kliver in på skolgården...
Lilleman då? Jo så fort han öppnar ögonen på morgonen så säger han att han inte vill gå till dagis...inte så att han är ledsen, men det tar i en när han hinner säga det femtioelva gånger innan vi kommer iväg..När vi väl är där sen så hinner han knappt krama mig utan springer in...Och tur är väl det!!!
Höst igen:)
Och skolan har han börjat. Det var stort, i alla fall för oss föräldrar..För att citera en tjej " Jag tror att det är ni vuxna som är mest nervösa för att vi ska börja skolan..." Så sant:)..i alla fall i vårt fall, för han var lugn som en filbunke!!
Och lugnet har hållit i sig för han sa nyss till mig " mamma jag älskar min skola och mitt fritids!!" Högsta betyg alltså!! Hoppas att det håller i sig!!
Det är så annorlunda med skolan om man jämnför med den trygga värld som det är på förskolan. Kanske tycker jag det för att jag faktiskt ser insidan ibland...Inte för att inte personalen i skolan gör sitt allra bästa, för det gör de, utan snarare att det är så många elever så man undrar ju om de ser alla...Nu är min kille en trygg kille som tar för sig så jag hoppas att jag inte behöver oroa mig..fast det gör man ju ändå..Det följer med föräldraskapet..
Att våga släppa taget liiite
Vi bor så att vi har lekpark , en lite skogsdunge och ett grönområde alldeles bakom hustet. Inga bilvägar alltså..
Vi har nu beslutat att han ska få vara ute själv och leka, under ansvar så att säga..
Det ansvaret bygger på att han inte får lämna de angivna platserna och absolut adrig gå in till någon utan att komma hem och säga till.
Vår store kille har skött det lysande, och vi ser att han växer med uppgiften.
Men jag som ofta har lite av ett katastroftänk, får verkligen jobba med mig själv för att inte oroa ihjäl mig...
Han har ju som sagt skött det jättebra, men när vindarna blåser så kan han ju ibland ha svårt att höra när vi ropar.. för ett par dagar sen så skulle jag o Viggo cykla till mamma och ville höra om han ville följa med...Jag ropade flera gånger och han kom inte...Martin kom oxå ut...det tog kanske två minuter så kom han fram bakom grannens garage där han lekte med en kompis..." men mamma jag är ju ju här och jag har inte varit inne hos honom..." Älskade duktiga lille kille.
Så det gick ju bra, men jag han o bli lite rädd...
Samtidigt vet jag ju att det är livets gång och man måste våga släppa taget om honom, i alla fall lite. Men vi får ta det i vår takt. Det kommer ju att komma dagar då vi faktiskt inte kommer att veta var han är just för tillfället..Att skicka ut honom me duppmaningen att vara hemma en viss tid ligger nog en bit fram i tiden, hoppas jag. Och när den dagen kommer så ska det nog gå bra det med...
Det är ju det som är lite av föräldraskapet, att oroa sig för det finaste man har det får man lixom lite på köpet..
En kär vän:)
I henne har jag en vän som jag vet alltid lyssnar och ställer upp på allra bästa sätt.
Det är härligt med gamla vänner, som vet allt om en, båda bra och dåliga sidor...
Vänner är viktigt i livet, och viktigt att inte glömma bort i allt med barn och familj...
Just S och jag träffas inte var dag, men vi pratar i telefon nästan varje dag:) O har gjort så i 17 år snart!!!Så visst känner vi varnadra!
Redan som 16 åringar fick vi bannor av våra föräldrar för höga telefonräkningar...Vad vi pratar om har jag inte en aning om, säkert barn o relationer i allmänhet och mycket, mycket annat!
I alla fall så är jag så glad att jag har DIG!!!
I dessa tider när det har blivit så tydlligt hur skört livet kan vara och man gång på gång blir påmind om hur snabbt det kan ända sig...
Man SKA ta vara på familj och vänner!!!
Varför gnäller man?
Ibland är det nyttigt med lite perspektiv på tillvaron kan man säga...
Jag har följt en blogg som handlar om en cancersjuk mamma härifrån habo. Hon somnade in i tisdags...
Jag känner henne inte, men känner så för hennes familj!!!Jag kan inte sluta tänka på hennes små killar som nu får växa upp utan sin mamma...såå hemskt!!! Alla föräldrar vill ju finnas där för sina små barn, trösta dem och skratta med dem och hjälpa dem på alla sätt man kan i livet.
När en sån här sak händer så får man en hemsk rädsla inom sig...tänk om jag inte får se mina barn växa upp..
Usch hemska tanke...mem men, sådana tankar får man skjuta undan och i stället försöka njuta så gott man kan av vardagen tillsammans med sin familj!
Jag tror i alla fall att det är nyttigt att ibland stanna upp och tänka efter..vad är viktigt här i livet, och vad prioriterar jag?? Och hoppas att man om några år kan se tillbaka och tycka att man faktiskt gjorde rätt.
En sak som jag hela tiden slås av är tanken om jag njöt ordentilligt av det eller det.. som när barnen var bebisar och liknande.. Tänker ibland att jag kanske inte gjorde det, men försöker sedan att tänka att det gjorde jag nog visst, bara att tiden går så gräsligt fort att jag inte märkte det...
Visst är det vål så att var tid har sin tjusning<3
Tankar om en söndag
Inte för att vi är särskilt troende någon av oss, men det var i alla fall en mysig familjegudstjänst...
Jag jobbar varannan lördag och de lördagarna kommer såå tätt så man känner verkligen att man vill utnyttja de lediga helgerna med familjen till max:)
Så vi bestämde oss för att gå på bio oxå! o vad kunde passa bättre än Hotell gyllene knorren, som gjorde succe har hemma i form av julkalendern förra året. Men först måste det ju givetvis bli Mc donalds..inte min favorit, men killarnas!!! Villl vi vara säkra på att de ska äta så åker v dit för då äter de alltid upp, det kan ju vara lite si o så med det annars...
Filmen gjored succe hos pojkarna, i alla fall hos L. Vår lilleman hade stundvis lite svårt att sitta still, men det gick bra i alla fall.. Man kan inte begära mer av en snart tre-årg liten kille..
Det är så roligt med pojkarna nu, det känns som att de håller på att växa ikapp varann lite. Det är ju två år och tio mån mellan dom och det har känts mycket förrut men nu när vi kan göra saker tillsammans som de båda uppskattar så är det superroligt.
Vi har både åkt skridskor och slalom och längskidor med båda kllarna, även om slalom va lite svårt för V så hade han mycket bättre balans än L i samma ålder:)
Det här att de är olika märker vi mer och mer för varje dag som går. Det är så roliga att känna igen sig i sina barn. Det är så att vi kan skratta åt det ibland:)
Jag känner så väl igen mig själv i Ludvigs sätt att vara och tänka och Martin kan känna samma när det gäller Viggo:) Ofta när Ludvig frågar eller gör något så känner jag bara att så gjorde och kände jag ju också!!!
Och så ser jag V i Martin, med stor kärlek<3 Tänk vad det är härligt ändå, att få följa sina barn, varenda framsteg de gör är ju unika!! Jag är så lycklig över mina barn<3<3
En fin kille som ska på gudstjänst..
Nu ska vi åka på bio:)
Fikapaus behöver man:)
Duktiga killar i backen:)
I snögubbeland:)
V på skridskor:)
Bvc
Min lilla kille som inte har besökt bvc på ett och ett halvt år och som kan vara både blyg o lite trulig travde in och charmade sköterskan på ett sätt som gjorde att jag blev alldeles tårögd.
Han klippte in alla rätt på hennes frågor o sparkade fotboll som en gud. Och fick beröm både för talet och för sin förmåga att fokusera. Ett mönsterbarn sa sköterskan:) Dt är väl alla fina barn på sitt sätt givetvis, men man blir så glad av att höra det!!
Besöket var nästan för bra, sa hon innan vi gick, hur det nu kan vara det...i alla fall så gick en stolt mamma och en nöjd kille ut genom dörren idag<3
Vattenkoppor...
I alla fall så har det gått inne på förskolan och nu är det alltså Ludvigs tur...(o viggo säkert snart) i onsdags hittade vi första pricken!
Sen fick han feber och ännu fler prickar! Och klåda givetvis..men det var inte det värsta, han fick koppor i munnen och de gjorde så fruktansvärt ont!!! Stackars lille Ludvig:( Dock gick det över relativt snabbt. redan på söndagen var han relativt pigg igen, så nu har vi mysdagar här hemma med bak, lek, spel o pyssel i olika former. På torsdag hoppas vi kunna lämna på dagis igen. Sen får vi se hur länge det dröjer till det är lillemans tur...
Oj vad fort tiden går!
I går damp det ner, brevet om skolplacering för Ludvig...Jag har ju vetat om att det ska komma men var inte riktigt förberedd på min reaktion..Satt länge och bara tittade på lappen. Min lilla kille ska börja i skolan.. Lämna förkolans trygga värld med grindar och trygghet.
Men det blir säkert bra när vi väl kommer dit...behäver inte tänka på det rikitgt än, det är ju ett halvår kvar i alla fall. Det blir ju en ny epok i llivet, och jag som mamma måste inse att han inte är min lilla bebis längre;)
Igår när vi låg och myspratade som man kan göra ibland när sagan är slut och han inte vill att man ska gå, så sa han: Mamma du är så varm och go kan du inte sova här hos mig inatt? Jag: Tänk Ludvig om några år kommer du inte vilja det, jag kanske inte ens får komma in på ditt rum.. Ludvig: Jo mamma du kommer alltid att få sova i din säng, jag älskar dig mamma!! Älskade unge! Det ska mamma leva länge på... och kanske påminna honom om.. om sisådär tio år!! Men nu ska jag bara gotta mig åt det och njuta av den underbara tid som jag faktiskt har med mina älskade killar!!
Sen är det ju så att den här tiden som vi nu har framför oss som familj då vi kan göra saker som vi inte har kunnat tidigare oxå ärunderbar;) Tänk att kunna åka skidor hela familjen... jag ser framför mig hur vi snart kan åka alla fyra i en sittlift upp på fjället och kanske ta en fika;) Härliga tankar!!
Det är en sådan förmån att få tillbringa mycket tid tillsammans med sina barn. Förra sommaren var jag helt ledig. Det är ju inte helt lätt ekonomiskt alltid, men det är det lätt värt!! Sen tänker jag att man får ta vara på den här tide då de faktiskt VILL umgås med oss;)
Redan kan Ju Ludvig säga ibland att han faktiskt har varit med oss i flera dagar nu och att han vill leka med sina kompisar nu!!!
Vår Glada och Positiva Ludvig;)
O älskade lille busman;)
Syskonkärlek;) Dricker cola i väntan på hotell
rummet;)
Sjukdomstider...
Jaa, nu har vi verkligen fått känna på hur det är att aldrig känna sig riktigt friska...känns som att det aldrig tar slut... visst har man hört andra säga att det kan vara så, men vi har alltid varit relativt friska av oss...fram till december förra året alltså...
Maginfluensa har M o killarna haft ett par gånger var och det blev tom så att stackars M missade e konferans i Lissabon pga maginfluensa..
MEN det v ärsta var ända förra helgen. Ludvig sa redan på fredagen att han hade ont i magen. Senare på dagen fick han feber, så vi tänkte, jaha då var det dags igen.. men det hände inget mera än magont och det magonda blev bara värre under helgen. På söndag morgon ringde jag barnakuten som ville att vi skulle komma in genast!!!
Som tur är har jag världens snällaste mamma som snällt hoppade över sin frukost och följde med oss. Vi kunde ju inte gärna åka hela familjen, någon måste ju vara hemma med lilleman. Men när ens älskade barn är sjuka så känns det bra med stöd när man är orolig...och det blit man ju!!!
Han var så himla sjuk så jag fick bära honom!
Givetvis fick vi börja på jourcentralen, som bara konstaterade att de inget kunde göra utan de skickade oss vidare till kirurgen på ryhov. Det värsta var att han inte fick något feber och smärtstilladnde. Det är vidrigt att se sin lilla kille så dålig!!!
Men när vi väl kom till ryhov så fick vi hjälp rätt så snabbt och massor av prover och undersökningar följde. Han var så duktig min tappre lille kille!
De trodde först på blintarmen eller kanske diabetes, men kunde efter ett tag konstatera att det rörde sig om ett elakt virus. Vi blev i ala fall inlagda på barnkliniken under ett par dagar. Först var L bara ledsen och ville åka hem när han efter ett tag piggade på sig så kom han på att det inte var så dumt att ha mammas odelade uppmärksamhet. Man gör ju allt för de små när de är sjuka...läser hur många sagor som helst på rad, spelar spel,kollar på samma film fem gånger och hämtar saker...Jag hade ju liksom inte så mycket annat för mig där inne, och det gillade L, han tyckte átt vi kunde stanna ett tag til o bara mysa...
Men det var sååå skönt o komma hem!!! Jag har aldrig varit borta fr V så länge heller så det var underbart att gå o hämta honom på förskolan den eftermiddagen;)
Hur som helst så är man så här i efterhand tacksam för att det inte var något värre...man får ju lite tankar när man ser andra barn på sjukhuset....Att barnen inte ärf riska är ju lixom det värsta man kan tänka sig...Jag önskade att jag kunde ta över det åt honom det är hemskt och se honom så dålig. Jag känner en stor tacksamhet när jag tittar på honom idag.
Nu väntar vi bara på vattkopporna som härjar på förskolan...jag menar så har vi haft det med.....